På gymnasiet är klasserna i regel stora, varje lärare har flera olika kurser och träffar varje vecka ett stort antal elever, vilket innebär att det kan vara en utmaning att ha alla elevers extra anpassningar i huvudet. En viktig del i mitt arbete är därför att vägleda lärarna hur de kan arbeta med ledning och stimulans, att försöka hitta bra anpassningar på gruppnivå, för att därigenom minska behovet av extra anpassningar på individnivå. Verktyg som vi bl.a. använder oss av är analysmallar och skrivmallar av olika slag. En del av mallarna är av ett mer allmängiltigt slag och några har vi valt att ha uppsatta i klassrummen, medan andra mallar anpassas efter ämne och uppgift.
I detta inlägg vill jag ge två exempel på analysmallar vars syfte är att skapa en stödjande struktur. Mallarna är bra för alla elever, men framförallt för elever som av olika orsaker har svårt att analysera och dra egna slutsatser.
Att alla elever vet vad det innebär att analysera och har förmåga att analysera är inget vi kan ta för självklart och därför behöver vi ge eleverna stödstrukturer. Mallen nedan kan användas i olika ämnen som ett stöd i arbetet med olika uppgifter (mallen kan anpassas efter syfte och rubrikerna över kolumnerna bytas ut).
Låt säga att eleverna ska analysera Riksdagsvalet 2018. Mallen skulle då kunna fungera som något klassen tillsammans med läraren fyller i för att få en överblick, men också som en struktur för gruppsamtal. Mallen kan även användas av eleverna individuellt inför tex ett större arbete.
Vad innebär då de olika kolumnerna? Vilka frågor kan vi ställa? Nedan kommer ett exempel:
Fakta: Vad vet vi om riksdagsvalet 2018? Hur gick det? Vad blev resultatet?
Problem: Vilka problem kan vi se?
Orsak: Vilka är orsakerna till problemen?
Konsekvens: Vilka konsekvenser får problemen?
Lösning: Hur kan problemen lösas?
Frågor: Vad behöver vi veta mer om? Vilka frågor ska vi arbeta vidare med?
Ett annat sätt att analysera är att göra en jämförelse, att hitta likheter och skillnader. Nedan finns ett exempel på stödstruktur för en jämförande analys mellan de Abrahamitiska religionerna (Liknande struktur skulle kunna användas för att jämföra ideologier, teorier, epoker etc. Ändra bara rubriker och jämförelsepunkter.):
Mallen kan användas när eleverna söker efter fakta inför ett arbete, som underlag för ett samtal och kan användas i grupp, par och individuellt.
Genom att använda mallar ger vi eleverna en stödstruktur som gör analysen visuell och som hjälper dem med hur de kan tänka när de får ett problem att analysera. Elever som har svårt att se med tanken får möjlighet att se med ögat.
/Diana, Specialpedagog på gymnasiet
Hej!
Bra struktur och tanke med mallar. Håller med om att vi måste vägleda genom tankemodeller.
I analysmallen har jag en nyfiken undran kring vad du tänker med problem utifrån mallen?
Hej Björn,
Många gånger får ju eleverna en uppgift där de ska formulera ett problem som de ska undersöka eller så har de fått en given frågeställning som de ska analyser och där kan det ju också finnas problem. Om jag använder samma exempel som i inlägget, dvs valet: Låt säga att eleverna ska analysera hur talmannen ska lösa frågan kring hur vi ska få en regering som kan bli accepterad av riksdagen. För att lösa detta behöver eleverna visa på olika problem som uppstått för att sedan kunna gå vidare till att fundera över orsaker och konsekvenser. Under min tid som lärare arbetade jag med case-metodik och problembaseratlärande och därför har mycket av min undervisning handlat mycket om att lösa problem och utgångspunkten för analysmallen kommer från det arbetet.
Hoppas att det blev lite tydligare…
Diana