Tydliggörande pedagogik på gymnasiet skapar goda förutsättningar för alla elever

Mitt mål som specialpedagog på gymnasiet är att tillsammans med skolans alla professioner skapa en tydlig, tillgänglig och förutsägbar undervisning. Jag har i flera inlägg lyft mitt arbetet med stödstrukturer så som analys-, skriv- och planeringsmallar. Dessa mallar är en del av hur jag arbetar med tydliggörande pedagogik på gymnasiet. Utöver mallar är det viktigt att det finns tydlig start och avslut på lektionen. För att skapa tydlighet bör agendan innehålla följande:

• Tillbakablick från förra lektionen: Vad gjorde vi förra gången?
• Syftet med dagens lektion: Varför gör vi detta?
• Lektionens olika moment (gärna med tidsangivelse för hur lång tid respektive moment beräknas att ta)

Agendan bör stå på tavlan och allt eftersom lektionen pågår stryks de moment som avklarats och därmed fungerar dagordningen som en checklista. Innan lektionen avslutas är det av stort värde att sammanfatta vad vi gjort och lyfta vad vi ska göra nästa gång.

Utöver mallar och tydlig agenda har vi på min skola även fasta placeringar i klassrummet och en fast lektionssal där eleverna har alla sina lektioner med undantag för moderna språk, individuellt val och idrott och hälsa. Detta stämmer överens med de frågor som är utgångspunkten för tydliggörande pedagogik:

• Vad ska jag göra?
• Varför ska jag göra det?
• Var ska jag vara?
• Vem ska jag vara med?
• När ska jag göra det?
• Hur ska jag göra det
• Hur länge ska jag göra det?
• Vad händer sedan?

Som specialpedagog kan det vara en utmaning att få med sig alla, att få alla att se vilka positiva effekter tydliggörande pedagogik kan få för alla elever, inte bara för de elever som av olika orsaker har svårt att nå målen. På gymnasiet är klasserna generellt stora och lärarna kan har flera olika kurser vilket kan innebär ett stort antal elever. Därför är det viktigt att arbeta med ledning och stimulans, att försöka hitta bra anpassningar på gruppnivå, för att därigenom minska behovet av extra anpassningar på individnivå. Har en elev tex behov av tydliga instruktioner i form av en check-lista, kan vi lika gärna ha som vana att göra en check-lista till alla uppgifter, som alla elever får. Ingen tar skada av att få en check-lista och troligtvis har de flesta elever också ha nytta av den.

För att få genomslag i arbetet är det viktigt att få med sig lärarna och viktigt att få några som kan fungera som pionjärer, som inspirerar och visar på goda exempel. Jag arbetar nära skolans förstelärare och tillsammans arbetar vi med pedagogisk utveckling. Just nu har vi Helena Wallbergs bok “Lektionsdesign – en handbok” som utgångspunkt för kollegialt lärande. Vi läser och arbetar med boken. Vid skrivande stund har vi arbetat med de två första kapitlen som handlar om att sätta igång lektionen och att skapa nyfikenhet och engagemang och nu ska lärarna besöka varandras lektioner utifrån detta perspektiv.

Tidigare i veckan var jag på en föreläsning om Autism och ADHD i gymnasiet – tydliggörande pedagogik, som hölls av Annelie Karlsson, en av författarna till boken med samma titel. Med på föreläsningen var också några av skolans förstelärare. Jag som specialpedagog kan ju gå på massa föreläsningar, utbildningar etc men gör jag det tillsammans med lärarna, om vi är flera som får samma information, så blir arbetet med att få till en förändring så mycket lättare.

Mycket av mitt arbete denna höst fokuserar på att utveckla arbetet kring tydliggörande pedagogik och det arbetet utgår mycket från mallar som stödstrukturer och böckerna “Lektionsdesign en handbok” och “Autism och ADHD i gymnasiet: Tydliggörande pedagogik”.

Här kan du läsa mer om mitt arbete med olika stödstrukturer i form av analys- och skrivmallar.

/Diana, Specialpedagog på gymnasiet

För att få direkta uppdateringar gilla Facebook-sidan: Specialpedagog på gymnasiet 👍 https://www.facebook.com/Specialpedagogpagymnasiet/

Kontonamn på Instagram: specialpedagog_pa_gymnasiet (gå gärna in och följ 😀)

Tips: Jag har startat en facebookgrupp som heter Specialpedagog på gymnasiet. Gruppen vänder sig till specialpedagoger och lärare som är verksamma på gymnasiet, vuxenutbildningen och grundskolans senare år.