Vad är egentligen vad? Hur formuleras de olika stödinsatserna i skollagen?

Att ibland gå tillbaka och titta vad det egentligen står i styrdokumenten är viktigt och under våra uppstartsdagar lyfte jag de olika stödinsatserna som finns formulerade i skollagen, dvs ledning och stimulans, extra anpassning och särskilt stöd. Det är viktigt för att alla ska veta vad som gäller och det är viktigt att fundera kring vad det egentligen står. 

Ledning och stimulans

Alla elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som till följd av en funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav eller kravnivåer som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås eller de kravnivåer som gäller ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling” (Kap 3 §2).

Ledning och stimulans handlar om att ge alla elever goda förutsättningar utifrån sina olika behov. Ledning och stimulans är för elever som når målen, men som behöver stöd för att kunna nå längre. Vi behöver därför fundera över vilka olika behov som finns i en grupp och vi behöver fundera över hur vi kan möta dessa olika behov. Vill vi skapa en tillgänglig lärmiljö behöver vi undanröja hinder och vi behöver utgå från de behov som finns i en grupp:

  • Vilka elever behöver ledning? Vilka elever behöver stimulans?
  • Vad kan vi göra för alla? Vad gynnas alla elever av?

När vi analyserar vilka behov eleverna i en undervisningsgrupp har, får vi en bild av vad gruppen behöver. På den gymnasieskola där jag arbetar som specialpedagog analyserar vi alla klassers behov under våra klasskonferenser. Under klasskonferenserna formuleras vi en handlingsplan för hur vi ska arbeta med gruppen. Vill du läsa om hur våra klasskonferenser går till kan du göra det här: Klasskonferens: Att formulera en gemensam bas utifrån ett salutogent perspektiv.

Extra anpassningar:

Om en elever riskerar att inte nå de kunskapskrav som minst ska nås “ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen” och “stödet ska ges med utgångspunkt i elevens utbildning i dess helhet” (kap 3 §5). Extra anpassningar är av mindre ingripande karaktär och ges vanligtvis inom den ordinarie undervisningen. Exempel på extra anpassningar som lyfts på Skolverkets hemsida är: Ett särskilt schema över skoldagen, ett undervisningsområde förklarat på annat sätt, extra tydliga instruktioner, stöd att sätta igång arbetet, hjälp att förstå texter, digital teknik med anpassade programvaror, anpassade läromedel, någon extra utrustning, extra färdighetsträning och enstaka specialpedagogiska insatser (Skolverket.se). 

Extra anpassningar är en stödåtgärd för elever som riskerar att inte nå målen, dvs riskerar att få betyget F. Har väldigt många elever i en grupp behov av extra anpassningar behöver vi titta på hur väl arbetet med lednings och stimulans fungerar. Då är det viktigt att fundera över vilka extra anpassningar finns i gruppen och vad vi kan göra för alla elever.

När det gäller extra anpassningar behöver dessa utvärderas och uppdateras och om/när en elev inte behöver extra anpassningar får vi inte vara rädda för att ta bort dessa. När det gäller extra anpassningar är det viktigt att det sker en progression. De extra anpassningarna som en gång tagits fram, bör inte vara statiska, utan behöver förändras i takt med att eleven utvecklas. Vill du läsa mer om extra anpassningar och vikten av progression kan du göra det i följande inlägg: Öka självständigheten genom att regelbundet utvärdera och uppdatera extra anpassningar.

Särskilt stöd:

Om eleven, efter att fått stöd i form av extra anpassningar, befaras att inte nå de kunskapskrav som minst ska nås ska detta anmälas till rektorn som då ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. ”Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. Stödet ska ges med utgångspunkt i elevens utbildning i dess helhet, om det inte är uppenbart obehövligt” (Kap 3 § 7). Exempel på särskilt stöd gymnasiet är regelbundna specialpedagogiska insatser i ett visst ämne, till exempel undervisning av en speciallärare under en längre tid, placering i en särskild undervisningsgrupp, enskild undervisning, reducerat program, förlängd studiegång och i vissa fall distansundervisning (Gymnasieförordningen).

Hur ser stödbehovet ut?

Det är viktigt att reflektera kring vad det står i styrdokumenten (Vad är egentligen vad?) och fundera hur stödbehovet ser ut på skolan. Bilden nedan tog jag fram för några år sedan och den använde vi som utgångspunkt för vår analys (De två första pyramiderna är från SPSM).

Den breda pyramiden till vänster visar att om vi lägger stort fokus på att planera undervisningens utifrån elevers behov ökar delaktigheten och behovet av extra anpassningar och särskilt stöd minskar:

  • Hur ser pyramiden ut på vår skola? 
  • Hur ser förhållandet mellan olika stödinsatser ut? 

Om du vill få idéer om hur vi kan arbeta med stödjande strukturer i syfte att öka delaktigheten, hur vi kan arbeta med ledning och stimulans så kommer jag tillsammans med Elevhälsan.se den 2/9 2021 att arrangera ett webbinarium som handlar om stödjande strukturer för ökad delaktighet. Fokus under webbinaret kommer vara hur vi kan arbeta med gruppen för att såväl ge ledning som stimulans. Deltar du i webbinariet ingår också ett paket med tillgängliga mallar. Om du vill läsa mer om innehållet och vill ladda ner min checklista för ökad delaktighet så kan du göra det här: Elevhälsan.se – webbinarium med Diana Storvik

Ha det fint,

/Diana, Specialpedagog på gymnasiet

…………………………………………………………

Mitt material finns tillgängligt i min Webbutik

För att få direkta uppdateringar gilla 👍Facebook-sidan: Specialpedagog på gymnasiet https://www.facebook.com/Specialpedagogpagymnasiet/

Instagram: specialpedagog_pa_gymnasiet, egnastaregier & pedagogiskt_material (gå gärna in och följ ) 😀

Tips: Jag har startat en facebookgrupp som heter Specialpedagog på gymnasiet. Gruppen vänder sig till specialpedagoger och lärare som är verksamma på gymnasiet, vuxenutbildningen och grundskolans senare år. Jag har även startat en facebookgrupp som heter Vi specialpedagoger och speciallärare – Grupp för kollegialt lärande. Gruppen vänder sig till specialpedagoger och speciallärare.

Kommentera