Elever som riskerar att inte få godkända betyg – Hur kan vi resonera kring betygsättning och när kan vi tillämpa undantagsbestämmelsen?

I mitt förra blogginlägg skrev jag om betygsättning vid fjärr- och distansundervisning. I detta inlägg kommer jag fortsätta på temat betygsättning, men nu med fokus på elever som riskerar att inte få ett godkänt betyg. 

Vid betygsättning är det viktigt att det finns ett brett och varierat underlag. Ett brett och varierat innehåll innebär att eleven fått möjlighet att visa sina kunskaper på olika sätt. På gymnasiet finns det en tendens att skriftliga arbeten väger tungt och att det är själva examinationstillfället som räknas. Som specialpedagog har jag många gånger suttit i samtal kring en elev som riskerat att inte nå målen, när läraren berättar att hen sett att eleven kan på lektionerna, men att eleven aldrig lämnar in sina arbeten. För en elev som i exemplet är det viktigt att det eleven gjort på lektionerna tas med vid betygsättningen.

I de allmänna råden om betyg och betygsättning står det att alla elever ska få goda möjligheter att visa sina kunskaper i ämnet och det i såväl formella- som informella bedömningssituationer. Allt vi ser att eleven kan ska vi ta med det i betygsättningen. “Med all tillgänglig information menas allt kunnande eleverna har visat i olika situationer och som är giltigt i förhållande till kunskapskraven vid tiden för betygssättningen. Det kan vara både sådant som har dokumenterats och sådant som inte har dokumenterats. Sådant kunnande som eleven kanske har visat vid mer informella bedömningssituationer och som läraren minns, men inte har dokumenterat, behöver också ingå i underlaget för betygssättningen.”

I mitt förra inlägg skrev jag om hur vi kan resonera kring restuppgifter och kompletteringar. Att det är viktigt att undersöka vad eleven missat och hjälpa eleven att prioritera. Att det kan vara av värde att formulera en ny ämnesintegrerad uppgift för att minska arbetsbördan för eleven. Inlägget hittar du här: HÄR

När det gäller undantagsbestämmelsen (även kallad Pys-paragrafen) så upplever jag att den är otydligt, vilket gör att det finns mycket tyckande kring bestämmelsen. Jag hade önskat att Skolverket kunde var tydligare i vad som gäller, istället för att lägga hela ansvaret för tolkningen på den enskilde läraren.

Enligt Skolverket innebär undantagsbestämmelsen följande:

  • Om det finns särskilda skäl kan läraren bortse från enstaka delar av kunskapskravet för en kurs. Med kunskapskrav avses hela den text som beskriver de kunskapskvaliteter som eleven ska ha nått för respektive betyg E, C och A i en kurs. På många skolor delas kunskapskraven upp i delar, vilket vid första anblick kan se ut som flera kunskapskrav, när det i själva verket är ett. Detta innebär att det handlar om en mycket lite del av kunskapskravet som vi kan undanta. 
  • Särskilda skäl innebär en funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav. Ett direkt hinder innebär att det är omöjligt för eleven att nå kunskapskravet trots att eleven fått alla tänkbara former av stöd. Skulle eleven kunna bli hjälpt att nå målen genom särskilt stöd kan undantagsbestämmelsen inte användas. 
  • Undantagsbestämmelsen får inte användas istället för anpassad undervisning eller särskilt stöd.
  • Eleven behöver inte ha en diagnos för att vi ska kunna använda undantagsbestämmelsen, men det krävs att eleven har en funktionsnedsättning som är bestående och som utgör ett direkt hinder för att kunna nå en viss del av kunskapskravet. 
  • Det är den betygsättande läraren som bestämmer om hen ska använda undantagsbestämmelsen och det ska läraren göra utifrån sin kännedom om elevens funktionsnedsättning. 
  • På gymnasiet får undantagsbestämmelsen inte användas på de kunskapskrav som handlar om säkerhet och de kunskapskrav som hänvisar till lagar, förordningar eller föreskrifter från myndigheter.
  • Undantagsbestämmelsen får inte användas på gymnasiearbetet, vilket beror på att gymnasiearbetet inte har några kunskapskrav utan bedöms genom examensmålen. 
  • Undantagsbestämmelsen för endast användas vid betygsättning av en hel kurs och inte vid prov eller examinationer under kursen.

Det finns många delar i undantagsbestämmelsen som ger ett stort tolkningsutrymmet. Vad innebär tex enstaka delar? Hur ska vi avgöra om eleven har en funktionsnedsättning? Och hur avgör vi när vi gett allt stöd som är möjligt? Risken är stor att tolkningarna blir olika och därmed förloras likvärdigheten. 

Här ska jag försöka på mig en tolkning av hur undantagsbestämmelsen skulle kunna användas.

Till exempel: Svenska 1 skulle en liten del av kunskapskravet kunna vara att genomföra muntlig framställning inför en grupp. För en elev med en funktionsnedsättning och som inte klarar av att tala inför en grupp tänker jag att en pysning skulle kunna vara att eleven genomför den muntliga redovisningen för sin lärarna och för en kompis och inte för en grupp. 

Hur tänker du? Skriv gärna i kommentarer!

Jag har tidigare blivit intervjuad av Tidningen Skolvärlden om mina tankar och funderingar kring undantagsbestämmelsen. Artikeln hittar du här: Lärare efterfrågar mer tydlighet kring undantagsbestämmelsen

Jag har i ett tidigare inlägg skrivit om de nya allmänna råden om betyg och betygsättning inlägget hittar du HÄR.

Vill du få mer information om undantagsbestämmelsen från Skolverket så finns det med att läsa HÄR.  

/Diana, Specialpedagog på gymnasiet

…………………………………………………………

För att få direkta uppdateringar gilla 👍Facebook-sidan: Specialpedagog på gymnasiet https://www.facebook.com/Specialpedagogpagymnasiet/

Instagram: specialpedagog_pa_gymnasiet (gå gärna in och följ ) 😀

Tips: Jag har startat en facebookgrupp som heter Specialpedagog på gymnasiet. Gruppen vänder sig till specialpedagoger och lärare som är verksamma på gymnasiet, vuxenutbildningen och grundskolans senare år.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s