Kartläggaren – en smidig och lätt screening

För andra gången har jag genomfört det digitala screeningtestet Kartläggaren på den gymnasieskola som jag arbetar. I år valde vi att endast göra testet i svenska och i engelska eftersom vi inte upplevt att testet i matematik varit lika användbart.

Vi genomförde Kartläggaren under elevernas andra skolveckan. När testen var gjorda kallade jag till ett analysmöte för respektive grupp. De som kallades till mötet var ämneslärarna i svenska och engelska, mentorer och programansvarig. Syftet med mötet var dels att identifiera elever som fått lågt resultat och dels att göra en analys på gruppnivå.

När det gäller att identifiera elever tittade vi närmare på elever som hamnat på ett resultat under 80%. Det fina med resultatet är att man tydligt ser vilka delar som eleven haft svårt för.

Såg vi att en elev hamnat lågt blev det första steget att prata med eleven och dess vårdnadshavare för att fråga hur grundskolan varit, hur det gått och om eleven haft något stöd. I vissa fall har vi erbjudit ett möte där jag som specialpedagog deltagit för att bolla eventuella extra anpassningar. Några elever kommer vi också att gå vidare med och göra en djupare läs- och skrivutredning.

Genom arbetet har vi fått en tidigt bild av våra elevers eventuella behov av stöd. Det är ganska vanligt att elever vill ha en nystart när de börjar gymnasiet och därför kan det ta lång tid innan vi får information om tidigare stöd. Det har inte heller alltid varit så enkelt att få ut informationen, nu har reglerna ändrats så förhoppningsvis kommer det att gå smidigare i framtiden. Här är ett tidigare inlägg om de nya reglerna för gymnasiet.

När det gäller analysen på gruppnivå har vi tittat på följande:

• Vilka frisk/ framgångsfaktor kan vi se? Vilka är gruppens styrkor? Hur kan vi använda dess styrkor i undervisningen?
• Vilka riskfaktorer/ utmaningar kan vi se i gruppen? Vad behöver vi lägga extra fokus på?

När vi pratar om grupper, men också individer, har vi på min skola valt att prata utifrån frisk- och riskfaktorer. Det är begrepp som blivit en del av det språkbruk vi använder. Under tex klasskonferenser pratar vi frisk- och riskfaktorer, vilket vägleder oss i utformning av undervisningen. Om tex självständigt arbete är en riskfaktor i en grupp behöver läraren inför ett sådant moment fundera igenom hur det självständiga arbetet ska läggas upp för att gruppen ska klara uppgiften på ett så bra sätt som möjligt.

Nu när vi genomfört Kartläggaren och analyserat resultatet börjar de första konturerna i bilden av våra nya elever att ta form. Vi har fått en bra start på vårt arbete med våra elever i åk 1.