Att arbeta med elevcase – en del av det kollegiala lärandet

Nu börjar höstterminen gå mot sitt slut och vi alla är förtjänta av lite julledighet. Vid uppstarten av vårterminen brukar många skolor börja med en studiedag i syfte att arbeta med kompetensutveckling. Som specialpedagog brukar jag vid studiedagar  få tid med lärarna för att arbeta med frågor som rör pedagogik. Vid ett sådant tillfälle, efter att vi arbetat mycket med frågor kring ledning och stimulans och anpassningar, formulerade jag några elevcase, fallbeskrivning av olika elever, som vi arbetade vidare med. Att prata utifrån olika konstruerade fall kan hjälpa oss att lyfta blicken och bli ett verktyg i det kollegiala lärandet. Jag kommer detta och nästa inlägg presenter olika elevcase. Jag kommer inte att ge några svar, då det inte finns några absoluta lösningar, men det hade varit roligt om ni ville kommentera hur ni ser på caset. 

Syftet med caset är att fundera kring hur vi kan arbeta med ledning och stimulans (dvs anpassningar på gruppnivå som gynnar alla elever, men som kan vara avgörande för en elev som kan ha svårt att nå målen) men också vilka anpassningar som eleven i caset kan vara i behov av. Eftersom vi på min skola pratat om olika stödstrukturer i form av skrivstöd och analysmallar ville jag också att lärarna skulle lyfta någon mall som de tänker skulle passa bra för eleven i caset.

I tidigare inlägga har jag lyft skrivstöd och analysmallar här: Stödjande strukturer med hjälp av analysmallar, Att gå från del till helhet och Språkstörning – hur når vi den proximala utvecklingszonen?

När vi ska kartlägga en elevs behov är det viktigt att bygga på det som fungerar, att utgå ifrån friskfaktorer. Jag har har i ett tidigare inlägg visat en modell som jag kallar för kartläggningsmöte som jag använder som en del av den pedagogiska utredningen.

Här kommer några diskussionsfrågor som jag formulerade till caset:

1. Vilka frisk/framgångsfaktorer ser ni (på individnivå, gruppnivå och skolnivå)?
2. Vilka riskfaktorer/ svårigheter ser ni (på individnivå, gruppnivå och skolnivå)?
3. Hur kan vi anpassa undervisningen för Kim (på individnivå, gruppnivå och skolnivå)?
4. Lyft någon av mallarna som Kim skulle ha användning av. Hur skulle vi kunna arbeta med Kim utifrån den?
5. Har du träffat någon “Kim”? Hur arbetar/ arbetade du med hen?

Ja, hur skulle diskussionerna i era arbetslag gå kring Kim? Hur skulle ni på er skola arbeta med Kim?

Fler case kommer inom en snar framtid, så håll utskick. 

/Diana, Specialpedagog på gymnasiet