När vi beslutar att en pedagogisk utredning ska göras är det jag som specialpedagog som leder den utredningen. Vem som gör kartläggningen, som är en viktig del av den pedagogiska utredningen, varierar och skiljer sig från skola till skola. Vi har på min skola organiserat det så att det är jag som specialpedagog som håller i trådarna och gör kartläggningen tillsammans med lärarna.
När det har fattats beslut om att vi ska utreda om en elev är i behov av särskilt stöd så kallar jag elevens lärare till ett kartläggningsmöte. Vi har en tid i veckan, i anslutning till andra möten där alla lärare är undervisningsfria för kartläggningsmöten, vilket möjliggör att alla lärare kan komma. Att kunna samla alla undervisande lärare för att tillsammans samtala kring en elev gör att vi snabbt får en bild av elevens styrkor, men också av elevens utmaningar. Under kartläggningsmötet utbyter vi erfarenheter, vi lär av varandra och vi får ta del av hur eleven fungerar i olika situationer.
Vid ett tillfälle när jag samlat alla lärarna för en kartläggning var flera av lärare väldigt orolig för hur det skulle gå för eleven. De hade svårt att formulera styrkor/ friskfaktorer hos eleven, när plötslig en lärare säger “Jag förstår inte riktigt varför vi har det här mötet, X är ju en av mina bästa elever…”. Det vände hela mötet och övriga lärare blev väldigt intresserade av att höra hur hen arbetade för att lyckas så bra med eleven. Det blev ett givande samtal där vi lärde av varandra, arbetet med eleven kom att förändras och elevens måluppfyllelse ökade markant.
Inför ett kartläggningsmötet så behöver lärarna förbereda sig utifrån följande frågor:
- Vilka är är elevens styrkor? Friskfaktorer?
- Vilka är elevens utmaningar? Riskfaktorer?
- Hur går det för eleven i din kurs?
- Kunskapsläge: Vilka mål har eleven svårt att nå? Vilka mål har eleven klarat?
- Eleven förmåga att förstå muntlig och skriftlig information?
- Elevens läs- och skrivförmåga?
- Elevens förmåga att planera och organisera sitt arbete?
- Hur reagerar eleven på förändringar?
Själva kartläggningsmötet inleds med en runda där varje lärare får lyfta elevens styrkor/ friskfaktorer. Under rundan lyfter vi friskfaktorer utifrån de tre nivåerna: skolnivå, gruppnivå och individnivå. När vi fått en bra bild av vad eleven är bra på, vad som fungerar väl, kör vi ytterligare en runda där vi pratar om elevens utmaningar/ riskfaktorer utifrån de tre nivåerna. Därefter pratar vi om hur det går i de olika kurserna och lyfter måluppfyllelsen. Här lyfter vi också om det finns områden där vi kan sambedöma eleven. Om eleven tex missat källkritik i flera olika kurser, kan det då vara möjligt att tex formulera en gemensam ämnesintegrerad uppgift i syfte att minska berget av “restuppgifter”? Vi samtalar också om vilka anpassningar eleven haft och hur dessa fungerat. När vi går från mötet har vi fått en bra grund för kartläggningen och förhoppningsvis har alla fått lite olika tips och idéer som de kan pröva i arbetet med eleven.
Kartläggningsmötet är en del av kartläggningen, till det tillkommer samtal med eleven och elevens vårdnadshavare, eventuellt lektionsobservationer, att titta på resultaten i den digitala screeningen som vi gör med alla elever och att ibland göra ytterligare tester när det gäller läs- och skrivförmågan. Jag har tidigare gjort ett inlägg om lektionsobservationer och ett om den digitala screeningen kartläggaren.
Ett utmaning på gymnasiet är att kurserna är korta, en del så korta som en termin och då är det viktigt att snabbt sätt in det stöd som eleven behöver. En omfattande kartläggning och utredning tar tid och därför kan man på gymnasiet göra en förkortad kartläggning en sk. ämneskartläggning om det handlar om någon enstaka kurs som eleven har svårt att klara. En annan utmaning som jag mött är att elever som börjar på gymnasiet ofta vill ha en nystart och därför kan det ta tid innan vi får information om tidigare skolgång. Här är ett inlägg om nya regler som syftar till att förenkla överlämningar mellan skolor.
/Diana, Specialpedagog på gymnasiet
8 reaktioner till “Kartläggningsmöte – en del av den pedagogiska utredningen”