Jag har i flera tidigare inlägg skrivit om hur vi i arbetet med ledning och stimulans kan använda stödstrukturer som exempelvis analysmallar och skrivmallar. Ett bra tänk i arbetet med ledning och stimulans är att utgå från att det som är nödvändigt för en elev, kan gynna och vara till hjälp för alla elever. När en elev är i behov av exempelvis en check-lista och har det som en extra anpassning kan vi med fördel ge det till alla elever (länkar till tidigare inlägg om stödstrukturer finns i slutet av detta inlägg).
Stöd i form av extra anpassningar syftar till att göra undervisningen mer tillgänglig och sker mestadels inom den ordinarie undervisningen. Om en elev riskerar att inte nå målen “ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen”. Extra anpassningar ska ges skyndsamt och pedagogisk utredning är inte ett krav. Däremot kan vi i en pedagogisk utredning komma fram till att stödbehovet ligger inom ramen för det som är extra anpassningar. Som en del i arbetet med pedagogiska utredningar träffar jag de lärare som undervisar eleven i något som jag kallar för kartläggningsmöte i syfte att kartlägga elevens frisk- respektive riskfaktorer.
En pedagogisk utredning kan visa att eleven har svårt att söka och tolka information, att eleven har svårt att se det övergripande sammanhanget och istället lägger fokus på detaljer, att eleven har svårt för att planera, organisera och slutföra sitt arbete och att eleven har svårt för uppgifter som innebär många val. Förmåga att kunna tolka samband och att kunna gå från del till helhet är central i skolan. På gymnasiet förväntas att eleven har en god förmåga att planera och organisera sitt arbete. Eleverna som går på ett studieförberedande program ska dessutom skriva ett gymnasiearbete där kraven är högt ställda, då eleven ska visa att hen är redo för fortsatta studier. Klarar eleven inte gymnasiearbetet får eleven inte någon gymnasieexamen. Frågan är hur vi kan stödja och vägleda en elev genom gymnasiet för att göra eleven redo för gymnasiearbetet (och fortsatta studier)?
Ett sätt att stötta är genom extra anpassningar i form av olika stödstrukturer tex planeringsmall, anteckningsmall och analysmall. Jag tycker att det är viktigt att konkretisera vilken/ vilka mallar som bör användas och att vi (som arbetar med eleven) är konsekventa i arbetet. I valet av mall är det viktigt att lyssna till vad eleven vill och att lärarna runt eleven känner sig förtrogna i mallen.
Planering och organisation: För en elev som har svårt att planera och att organisera sitt arbete är det viktigt med stöttning i planeringsarbetet. Dels genom att konkretisera vad som ska göras, vilka moment det handlar om, dels genom att planera hur lång tid respektive moment bör ta. En enkel planeringsmall skulle kunna se ut enligt följande (mallen finns för nedladdning i slutet av detta inlägg):
Stöd i sorteringsarbetet: För att hjälpa en elev i sorteringsarbetet, att hjälpa eleven vidare och inte fastna i detaljer, kan en anteckningsmall i form av Cornellsystemet var till hjälp. Cornellsystemet innebär en systematisering av sina anteckningar.
Under rubriken nyckelord skrivs viktiga begrepp, namn, årtal etc. och under rubriken anteckningar skrivs det viktiga från genomgången, artikeln eller boken. Längst ner på sidan finns utrymme för att skriva en kort sammanfattning. För en elev som lätt fastnar i sorteringsarbetet och som har svårt att begränsa sig skulle läraren kunna stötta genom att tillsammans med eleven välja ut de centrala begreppen för arbetsområdet. Till en början kan eleven behöva mycket vägledning, men allt eftersom att eleven lär sig att använda tekniken kan eleven bli allt mer självständig i processen.
Stöd vid analys: För att kunna tolka information, se samband och gå från del till helt kan analysmallen nedan vara till hjälp.
Denna mall har jag använt under alla mina år som gymnasielärare och mallen kan lätt anpassas efter uppgift och arbetsområde. Mallen handlar om att systematisera sitt arbete och kan med fördel fyllas i innan ett skrivarbetet påbörjas och då fungerar mallen som en mind-map. Ett alternativt är att eleven arbetar med en kolumn i taget och efter att varje kolumn är ifylld skriver elev den delen i sitt arbete. Mallen kan också användas som stöd inför tex ett muntligt seminarium eller inför en redovisning.
Vad innebär då de olika kolumnerna? Vilka frågor kan vi ställa? Låt säga att eleverna ska analyser det svenska valsystemet:
Fakta: Vad vet vi om det svenska valsystemet? Hur går valet till? Hur vet vi vilka som kan bilda regering? Och så vidare.
Problem: Vilka problem kan vi se med det svenska valsystem?
Orsak: Vilka är orsakerna till problemen?
Konsekvens: Vilka konsekvenser får problemen?
Lösning: Hur kan problemen lösas?
Frågor: Vad behöver vi veta mer om? Vilka frågor ska vi arbeta vidare med?
Genom att använda dessa tre mallar hjälper vi eleven i planeringsarbetet, i sorteringsarbetet och i analysarbetet. Om alla kring eleven arbetar med mallarna kommer eleven sakta men säkert känna förtrogenhet med mallarna och så småningom bli mer självständig i sitt arbete.
Alla mina mallar finns tillgängliga i min Webbutik
/Diana, Specialpedagog på gymnasiet
Tidigare inlägg om stödstrukturer hittar du här:
9 reaktioner till “Hur kan vi stödja och vägleda en elev genom gymnasiet för att göra eleven redo för gymnasiearbetet (och fortsatta studier)?”