Studentsången har nu ebbat ut och Sveriges alla elever har fått sommarlov. För oss som arbetar inom skolan handlar det nu om att analyser hur det gått och att blicka mot höstterminen 2019. Enligt Skolverket ökar andelen elever som klarar sin gymnasieexamen varje år. 2018 klarade drygt 76% gymnasieexamen, siffran året innan var drygt 75%. Förhoppningsvis fortsätter trenden uppåt även i år.
För att få en gymnasieexamen ska eleven har godkänt betyg på kurser om minst 2250 poäng av totalt 2500 poäng. Av de kurser som eleven läser finns det också ett antal kurser där eleven måste ha godkänt betyg, även om eleven klara gränsen på 2250p. För högskoleförberedande program handlar det om följande kurser: Svenska eller svenska som andraspråk 1,2, 3, Engelska 5,6, Matematik 1b eller 1c och Gymnasiearbetet. För yrkesprogram handlar det om följande kurser: Svenska eller svenska som andraspråk 1, Engelska 5, Matematik 1a, Gymnasiearbetet och programgemensamma kurser om 400 poäng.
Att ca 24% av eleverna inte klarar sin gymnasieexamen inom 3 år är på många sätt ett misslyckande för hela skolsystemet. Det kan finnas många olika orsaker till att en elev inte klarar sin examen. Det kan handla om brist på motivation, brist på stöd eller att kurserna är för svåra. Det kan handla om stressproblematik, psykisk ohälsa eller sjukdom. Och det kan handla skolfrånvaro. Det är därför viktigt att varje skola analysera de elever som inte fått examen för att kunna se orsaker och hitta mönster. Det för att kunna arbeta förebyggande.
För ungefär hälften av de elever som inte klarar en gymnasieexamen handlar det om att de fått underkända betyg i ett fåtal kurser. De vanligaste ämnena som elever får underkänt i är svenska och matematik. Vanligt är också att elever inte klarat sitt gymnasiearbetet. Den kurs som flest elever på högskoleförberedande program får underkänt i är matematik 2b. Matematik 2b är ingen kurs som har ett godkäntkrav i sig, men många elever läser kursen och enligt Skolverket är underkänt i matematik 2b en bidragande orsak till att många elever inte når 2250 godkända poäng. Vad är det som gör att just ämnet matematik är en stor utmaning för skolsverige? Det har jag inga svar på, men jag har i två tidigare inlägg lyft ämnet matematik (länkar till dessa inlägg hittar du i slutet av detta).
I min roll som specialpedagog är mitt uppdrag och bidra till att alla elever, utifrån sina förutsättning, får möjlighet att klara sin skolgång. Vi behöver skapa en kultur som utgår från elevers olika förutsättning. Ibland behöver vi ge stöd till enskilda elever, men vi behöver också arbeta mycket med ledning och stimulans genom exempelvis olika former av stödstrukturer (flera av mina tidigare inlägg lyfter just detta) och vi behöver designa lektioner som främjar delaktighet (har i ett tidigare inlägg skrivit om Helena Wallbergs bok “Lektionsdesign – en handbok”, länk till inlägget hittar du i slutet av detta).
Jag går snart på sommarledighet och under sommarlovet kommer bloggen gå på sparlåga. Kanske får jag en idé till ett blogginlägg, men annars så återkommer jag i augusti när batterierna återigen är laddade.
Önskar er alla en fin sommar!
Diana, Specialpedagog på gymnasiet
Källor: Fåtal kurser gör att många missar gymnasieexamen och Fortsatt trend – fler elever tar gymnasieexamen.
Tidigare inlägg om matematiksvårigheter: Hur påverkas elever med språksvårigheter av de språkliga kraven i matematik? Och Matematiksvårigheter – att skifta fokus från procedur till kreativ problemlösning.
Tidigare inlägg om delaktighet och stödstrukturer: Hur kan vi stödja och vägleda en elev genom gymnasiet för att göra eleven redo för gymnasiearbetet (och fortsatta studier)? Och Att designa lektioner som främjar delaktighet.