Som specialpedagog arbetar jag med lärare i alla ämnen och min roll är ämnesövergripande. Det är roligt, men samtidigt utmanande. En utmaning som gymnasieskolan i hela Sverige står inför är hur vi ska öka måluppfyllelsen i ämnet matematik. Vad orsaken är till att matematikkunskaperna tycks gå ner, har jag inget svar på, men något som jag reflekterat över är hur de språkliga kraven i ämnet matematik kan tänkas påverkar elever med tex dyslexi, språkstörning eller annat modersmål. I ämnet matematik har de språkliga kraven kommit att öka och det gäller såväl det matematiska språket som vardagsspråket. En elev behöver inte enbart ha en förmåga att räkna i traditionell mening, en elev behöver också ha en förmåga att tolka och resonera på en hög nivå rent språkligt. Det skrivs just nu mycket om hur nationella proven i svenska diskriminerar elever med dyslexi. Frågan är om det finns en risk att dessa elever även kan komma att missgynnas i ämnet matematik.
Jag hamnade nyligen i ett samtal om ämnet matematik utifrån de nya allmänna råden om betyg och betygsättning. Jag fick då titta på olika provuppgifter (uppgifterna var hämtade från en provbank som lärare från olika skolor använder när de konstruerar prov). En del av frågorna var svåra att tolka språkligt och jag tror att endast formuleringarna kan utgöra ett hinder för många elever, tex för elever med dyslexi, språkstörning eller annat modersmål.
Nedan följer några exempel på uppgifter som kräver en god läsförmåga:
A) Gör någon av dem rätt? B) Vilka fel görs?
Uppgifterna är bara några exempel på hur det kan se ut och frågan är om måluppfyllelsen i matematik skulle öka om språket anpassades efter elevers olika språkliga förmågor.
Måluppfyllelsen i matematik på gymnasiet är låg och något som princip alla gymnasieskola behöver arbeta med. Vårterminen 2018 fick drygt 50% av eleverna som läste matematik 2b betyget F på nationella provet, drygt 36% av eleverna som läste matematik 1a fick betyget F på nationella provet och i matematik 1b fick 18% av eleverna F på nationella provet. Detta är på många sätt är ett misslyckande för hela Skolsverige.
Resultatet på nationella provet i matematik 1b vårterminen 2018. Kursen matematik 1b läser elever som går på samhällsvetenskapligt program och ekonomiprogrammet.
Resultatet på nationella provet i matematik 2b vårterminen 2018. Kursen matematik 2b läser elever som går på samhällsvetenskapligt program och ekonomiprogrammet.
Ämnet matematik innehåller ju inte de stora textmängderna som andra ämnen gör och därför är det lätt att missa att elever även här kan vara i behov av tex inläst material. Många skolor använder sig av digitala läromedel, många digitala läromedel har en uppläsningsfunktion och det är ett hjälpmedel i undervisningssituationen. Det vi också behöver säkerställa är provsituationen. Hur kan vi anpassa provsituationen för elever med språksvårigheter?
Som specialpedagog har jag den stora förmånen att arbeta med alla ämnen, vilket är utmanande, otroligt utvecklande och lärorikt. Ett ämne som jag vill blir bättre på och lära mig mer om är just matematik. Detta kommer jag under våren lägga lite extra fokus på det genom bla litteratur och fortbildning.
Jag har i tidigare inlägg lyft Skolverkets allmänna råd om betyg och betygsättning samt Språkstörning – Hur når vi den proximala utvecklingszonen. Gå gärna in och läs dessa.
Diana, Specialpedagog på gymnasiet
3 reaktioner till “Hur påverkas elever med språksvårigheter av de språkliga kraven i matematik?”