En enkel läs- och skrivutredning – som en del av den pedagogiska utredningen

Många elever med läs- och skrivsvårigheter och dyslexi har när de börjar på gymnasiet redan blivit upptäckta och har sina utredningar klara. Men även på gymnasiet upptäcks elever som har svårt att läsa och skriva. För att tidigt fånga upp elever som kan vara i behov av stöd genomför vi på min gymnasieskola den digitala screeningen Kartläggaren i svenska och engelska i årskurs 1.

Hur vi arbetar med Kartläggaren kan du läsa i ett tidigare inlägg här.

Elever som vi ser ligger lågt på Kartläggaren följer vi upp och ibland gör vi en läs- och skrivutredning. Vilka tester som ska användas råder det delade meningar om och när jag skulle bestämma vilka tester jag ville använda mig av undersökte jag olika alternativ. Det som avgjorde mitt val var att jag hos trafikverket hittade vilka tester som behövdes för att kunna ansöka om stöd under teoriprov för körkort. Detta innebär att eleven kan använda utredningen om hen vill ansöka om stöd under teoriprovet.

När jag utreder elever använde jag mig av följande tester:

Hogrefe Läskedjor-2: Syfte att ge en uppfattning om elevens ordigenkänning och ordavkodningsförmåga.

DLS: Rättstavning B:  Syfte att ge en uppfattning om en elevens stavningsförmåga vid skrivning av vanliga ord.

DLS: Läsförståelse B: Syfte att ge en uppfattning om elevens förmåga att läsa och förstå olika typer av texter samt själv formulera iakttagelser, tolkningar och slutsatser utifrån texten.

DLS: Läshastighet B: Syfte att ge en uppfattning om elevens förmåga att läsa snabbt med bibehållen förståelse.

DLS: Ordförståelse B: Syfte att ge en uppfattning om elevens allmänna förmåga att förstå ord och uttryck hämtade ur texter för aktuella åldrar.

DLS Ordförståelse och DLS Läshastighet finns som digitala tester vilket är smidigt och lättanvänt. Utöver detta får eleven även fylla i ett självutvärderingsformulär där eleven svarar på frågor om läsvana, läsintresse, hur eleven själv uppskattar sina svårigheter.

Som specialpedagog sätter jag inte några diagnoser, utan visar det sig att resultatet är lågt kan eleven remitterats till logoped. Däremot är utredningen ett bra underlag när vi utreder vilket stöd en elev är i behov av och den blir en del av den pedagogiska utredningen. Jag har i ett tidigare inlägg beskrivit vad vi kallar för kartläggningsmöte som är en del av den pedagogiska utredningen.

Ett inlägg om kartläggningsmöte hittar du här.

Elever med läs- och skrivsvårigheter och dyslexi kan klara sin skola mycket bra med rätt stöd. Idag finns det många tekniska hjälpmedel som tex röstinmatning, uppläsning och stavningshjälp osv. Jag har i flera inlägg lyft stödstrukturer i form av analysmallar och skrivstöd och detta är något som dessa elever kan vara hjälpa av.

Nedan är ett exempel på en enkel skrivmall som kan fungera som en bra stödstruktur:

Här hittar du ett inlägg om stödjande strukturer som en del i arbetet med ledning och stimulans.

Jag har har i ett tidigare inlägg lyft cirkelmodellen som stödstruktur, inlägget hittar du här.


Cirkelmodellen som en bra stödstruktur

Om du inte läst mitt förra inlägg som också handlade om språk så hittar du det här: Hur påverkas elever med språksvårigheter av de språkliga kraven i matematik?

/ Diana, Specialpedagog på gymnasiet

En reaktion till “En enkel läs- och skrivutredning – som en del av den pedagogiska utredningen

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s