Matematiksvårigheter – att skifta fokus från procedur till kreativ problemlösning

Jag har i dagarna två deltagit i en konferens om matematiksvårigheter. Två dagar där frågan varför så många elever har svårt att nå målen i ämnet matematik diskuterats utifrån olika perspektiv. En fråga som lyftes av flera föreläsare var att vi i den svenska skola bygger undervisningen i matematik kring läroböcker och att ett stort fokus läggs på regler och procedurer istället för att bygga på en förståelse för ämnet. Flera av föreläsarna efterlyster en undervisning som bygger på elevers delaktighet och på kreativ problemlösning.

I mitt uppdrag som specialpedagog är en central fråga hur vi kan öka måluppfyllelsen i ämnet matematik. På gymnasiet är kurserna i matematik något som genererar många F i tex kursen Matematik 1b fick 18% av alla elever i Sverige betyget F på nationella provet vårterminen 2018. Matematik 1b läses på studieförberedande program och är i mångt och mycket en repetition av högstadiets matematik. För att komma in på gymnasiet krävs ett godkänt betyg från högstadiet och trots detta fick 18% av eleverna F i betyg på nationella provet. Hur är det möjligt? Ett problem som lyftes är många elever saknar grunderna i ämnet, en matematisk verktygslåda.


Resultatet på nationella provet i kursen matematik 1b vårterminen 2018

Flera av föreläsarna lyfte problemet med bristande förkunskaper, att eleverna inte lär sig att förstå matematik. Att undervisningen ofta bygger på att eleverna får lära sig regler och procedurer som de sedan kopierar på ett antal uppgifter. Matematikdidaktikern Johan Lithner har i en studie kommit fram till att problemlösningsförmågan och begreppsförståelse inte utvecklas genom att drillas i procedurer och regler. I studien delades eleverna in i två grupper, ena gruppen fick träna genom att imitera andra lösningar och den andra gruppen fick träna genom kreativ problemlösning. Vid själva träningstillfället fick gruppen som tränade genom att imitera högst resultat, men när eleverna testades en vecka senare hade gruppen som tränat genom kreativ problemlösning högst resultat.

Tuula Maunula, doktor i pedagogik, menar att det största problemen med svensk matematikundervisning är att den bygger på förmedling, är läromedelsstyrds med procedurinriktade böcker, att undervisningen är individualistisk och att fokus är på rätt svar. I sitt avhandlingsarbete besökte Tuula en rad matematiklektioner och hon har kommit fram till att om elevers frågor ges utrymme i undervisningen så leder det till bättre lärande. När Tuula, som arbetar som lektor på en grundskolan, beskriver sin undervisning är det ett klassrum full av kreativitet, samtal och där felsvar är något bra, något som uppmuntras (felsvaren lägger grunder för undervisningen).

Annika Grothérus talade under konferensen om hur vi kan bemöta elever med matematikångest genom att bla flytta fokus från att plugga till prov till att lära sig matematik. Om individen ska nå nästa kunskapsnivå är det viktigt att visualisera hens lärande, visa vad hen behärskar men också vad som saknas. Detta kan göras genom att ge individen kontroll, genom att skapa trygghet och förutsägbarhet. Ett sätt är att försöka skapa provsituationer som innebär ytterligare ett inlärningstillfälle, vilket kan minska och förebygga matematikrelaterad stress och ångest och samtidigt öka elevernas matematiska kompetens.

Under dagarna fick vi också en introduktion till hur Universal Design for Learning (UDL) kan användas som metod för att arbeta inkluderande i matematik utifrån alla elevers olika nivåer. Att använda UDL som metod innebär att eleverna får möjlighet att ta in kunskap på olika sätt, att eleverna får möjlighet att presentera sina kunskaper på olika sätt och att eleverna engageras så att de känner sig delaktiga i sitt lärande. Vi fick också lyssna till Daniel Nilsson som ligger bakom Dalles Matte. Daniel talade om hur olika digitala hjälpmedel och plattformar kan stödja och kompensera vid matematiksvårigheter.

Även om digitaliseringen i skolan erbjuder stora möjligheter kan den också innebära problem. Flera gånger under konferensen lyftes problem med tex digitala matteböcker, att de fått konsekvenser att många elever slutat skriva sina lösningar och att det finns risk att det bara blir ett klickande.

Talkliniken på Danderyds sjukhus gör dyskalkyliutredningar och även om många elever har matematiksvårigheter är dyskalkyli en relativt ovanlig diagnos. 2018 fick ca 13% av de som utredes på Talkliniken diagnosen dyskalkyli. Av de som utredes för dyskalkyli fick 7% diagnosen dyslexi. Att matematiksvårigheter kan beror på språksvårigheter är inget förvånande eftersom språk- och begreppsförståelse är viktigt del i ämnet matematik. Jag har i ett tidigare inlägg lyft hur elever med språksvårigheter kan påverkas av de språkliga kraven i ämnet matematik. Inlägget hittar du här.

Vi fick också föreläsningar om hur vi kan upptäcka i vad elevernas svårigheter ligger, om vikten av att arbeta med grunder och att aldrig tänka ”det löser sig nog av sig självt” om vi upptäcker elever som har svårt för något speciellt inom matematiken. En återkommande fråga under konferensen var hur vi kan gå från en undervisning som styrs av läromedel och som fokuserar på regler och procedurer till kreativ problemlösning. Det var två mycket givande och intressanta dagar och jag tar med mig många tankar och idéer in i mitt arbete som specialpedagog på gymnasiet.

/Diana, Specialpedagog på gymnasiet

En reaktion till “Matematiksvårigheter – att skifta fokus från procedur till kreativ problemlösning

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s