Genom ett salutogent förhållningssätt skapar vi en god samtalskultur

I Skolan pågår det  ständigt en mängd olika samtal, såväl formella som informella. I min roll som specialpedagog hamnar jag ofta i samtal kring elever som riskerar att inte nå målen och kring grupper som kan vara utmanande. Målet är god måluppfyllelse och många gånger finns det en önskan om snabba lösningar. Ibland går det snabbt mellan att ett problem uppmärksammas till att åtgärd sätts in, så snabbt att vi kanske missar analysen. Då är det viktigt att vi i elevhälsan drar i tyglarna, stannar upp och försöker vrida och vända frågan utifrån olika perspektiv.

I skolans förebyggande arbete är samtalskulturen central. Det är viktigt att flytta fokus från det som inte fungerar till det som fungerar. När jag träffar lärare, elever, vårdnadshavare pratar jag alltid utifrån frisk-/framgångsfaktorer och riskfaktorer/ svårigheter och jag börjar alltid med friskfaktorer. Ett exempel på forum som jag leder är vad vi kallar för kartläggningsmöte och där är frisk-/framgångsfaktorer centrala. Kartläggningsmöte har jag i samband med att en pedagogisk utredning ska göras. Jag har i tidigare inlägg lyft våra kartläggningsmöten, inlägget hittar du här: Kartläggningsmöte – del av den pedagogiska utredningen.

Ett annat forum på min skola, där jag och skolans kurator, träffar undervisande lärare för en klass är våra klasskonferenser. Under ett läsår träffas vi kring alla klasser vi fem tillfällen. Konferensen inleds med att vi pratar utifrån gruppnivå i syfte att lyfta gruppens frisk-/ framgångsfaktorer och riskfaktorer/ svårigheter. Vi  arbetar med rundor för att alla ska komma till tals och vi börjar alltid med frisk-/ framgångsfaktorer. Utifrån den analys kommer vi fram till hur vi kan arbeta med gruppen på ett framgångsrikt sätt. Blir vi medvetna om vad som fungerar väl i gruppen blir det också lättare att arbeta med gruppens riskfaktorer/ svårigheter. Andra delen av klasskonferenser lägger fokus på individnivå, dvs lärarna lyfter individer som behöver uppmärksammas och detta utifrån samma utgångspunkt dvs frisk- och riskfaktorer. Genom att lägga stort fokus på gruppen minskar risken att vi hanterar elever som individproblem. Vi skiftar fokus och ser problem som något som uppstår i lärmiljön.

Ett sätta att hjälpa elever att arbeta utifrån sina egna frisk-/ framgångsfaktorer kan vara att arbeta med studieteknik. Jag har i ett tidigare inlägg lyft studieteknik som en del i det främjande arbetet. Inlägget hittar du här: Studieteknik – en del i det främjande arbetet. I inlägget tipsar jag om boken “Bli hjärnsmart: Plugga snabbare och bättre” av Johan Rapp.

Genom att arbeta lösningsfokuserat får vi en annan samtalskultur, erfarenhetsutbytet blir större, analysen djupare och lösningarna mer genomtänkta. Genom ett salutogent förhållningsätt bidrar vi till en lösningsfokuserade samtalskultur.

I detta inlägg vill jag också passa på att tacka alla mina läsare. När jag började skriva på denna blogg var min förhoppning att få kanske ett hundratals läsare. Min blogg har varit offentlig i drygt fyra månader och jag har haft drygt 11 000 besökare och 20 000 visningar. Jag blir peppad och väldigt glad och jag hoppas att bloggen kan bidra till att ni, mina läsare, får inspiration och nya idéer. Tack för att ni läser.

/Diana, Specialpedagog på gymnaisiet