Stödstruktur med hjälp av checklista och tydlig dagordning

Att arbeta utifrån tydliggörande pedagogik är en framgångsfaktor inte bara i grundskolan, utan även i gymnasieskolan. När eleverna kommer till gymnasiet finns det en risk att vi har en övertro på att alla elever har koll på var de ska vara, vad de ska göra och när de ska göra det. När elever går från grundskolan till gymnasiet är det inte så att de som varit i behov av stöd helt plötsligt inte har samma behov. Det är ju inte ovanligt att elever som börjar på gymnasiet vill ha en nystart och det samma gäller för elevernas vårdnadshavare. Därför väljer en del att inte berätta om det stöd som de haft i grundskolan. Det är synd för ganska ofta kommer det senare fram om det visar sig att elev har svårt att nå målen. I och med en lagändringen som kom 2018 så ska det bli lättare för gymnasiet att få överlämning från grundskolan. Se tidigare inlägg om nya regler för gymnasiet

Som en del i arbetet med ledning och stimulans tycker jag att en tydliggörande pedagogik är, vilket bland annat innebär att alltid ha en tydlig dagordning som innehåller:

• Tillbakablick från förra lektionen: Vad gjorde vi förra gången?
• Syftet med dagens lektion
• Lektionens olika moment (gärna med tidsangivelse för hur lång tid respektive moment beräknas att ta)
• Sammanfattning av vad vi gjort och vad vi ska göra nästa gång.

Allt eftersom lektionen pågår stryks de moment som avklarats och därmed fungerar dagordningen som en checklista. Att arbeta med checklistor av olika slag är ett bra sätt för att skapa en tydlig struktur. Vid tex en längre inlämningsuppgift är det bra om uppgiften innehåller en checklista.

Nedan tänker jag visa en ett exempel på en checklista som bifogats i en uppgift där eleverna arbetade med en ämnesintegrerad uppgift i filosofi, psykologi och svenska. Eleverna fick i uppgift att göra en filmanalys av filmen American Beauty och uppgiften vara att analysera och förklara ett livsval som någon av karaktärerna i filmen gjorde. Livsvalet skulle analyseras utifrån: Existentialismen, Fria viljan och Psykodynamiskt perspektiv. Till uppgiften fick eleverna en checklista för arbetsgången som preciserade de olika momenten.

Syftet med checklistan ovan är att precisera en omfattande och utmanande arbetsuppgift som består av en rad olika moment. Till detta kan det finnas elever som även gynnas av någon form av analysmall. Exempel på analysmallar hittar du i följande inlägg:

• Stödjande strukturer som en del i arbetet med ledning och stimulans
• Att gå från del till helhet
• Stödjande strukturer med hjälp av analysmallar

En annan mer översiktligt checklista, kan se ut som nedan, vars syfte att beskriva de olika momenten för en arbetsuppgift.

Att arbeta med checklistor och analysmallar är något som är bra för alla elever, men som kan vara helt avgörande för huruvida en del elever ska ha möjlighet att nå sina mål.

Bifogar här en nedladdningsbar mall:

/Diana, Specialpedagog på gymnasiet