Skärmhjärnan – Hur påverkas våra elever av ständig exponering av digitala skärmar?

Jag har precis läst boken “Skärmhjärnan: hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda” som är skriven av Anders Hansen. Anders lyfter många intressanta frågor som belyser hur det ökade användandet av mobiler och andra typer av skärmar påverkar oss och vår omgivning. Han lyfter bla att mobiler kan öka vår stress, påverkar vårt fokus, försämra vår sömn och orsaka psykisk ohälsa.

Som specialpedagog har jag en kluven inställning till mobilen, om huruvida den ska få vara en del av vår undervisningsmiljö eller inte. Mobiltelefonen kan vara ett fantastiskt hjälpmedel för många elever – olika appar för talsyntes, röstinmatning, planeringsverktyg, möjlighet att ta en bild av det läraren skriver på tavlan osv. Samtidigt riskerar mobilen att göra att eleven tappar koncentration och fokus.

I snitt rör vi vid vår mobil ca 2 600 gånger per dygn och plockar upp den ungefär var 10:e minut. Detta gör vi ofta omedvetet och frågan är vad mobilen i klassrummet kan få för konsekvenser för elevers möjlighet att lära. Vad händer med inlärningen om eleven var tionde minut tappar fokus? Hur lång tid tar det sedan att åter hitta fokus? I boken presenteras undersökningar som visade att blotta närvaron av mobilen (att mobilen ligger synlig på bordet) försämrade förmågan till fokus. Det finns en debatt kring mobil eller inte mobil på lektionerna. På den skolan där jag arbetar har vi bestämt att lektionerna är mobilfria och läraren samlar in mobilerna i början av lektionen. Jag tycker att det låter som att allt fler skolor går den vägen.

I boken lyfter Anders forskning som visar på en rad olika konsekvenser som mobilen, men också datorn, kan ha för bla vår förmåga att lära. En undersökning som jag fastnade för var där de jämfört studenter som fört anteckningar för hand med studenter som fört anteckningar på datorn. Det visade sig att studenterna som skrivit för hand kom ihåg mer, eftersom de bearbetat sina anteckningar på ett annat sätt. När elever skriver för hand tvingas de att göra ett urval, resonera med sig själva om vad som är det viktiga, det mest centrala. De som skrev på dator skrev snabbare, vilket medförde att studenterna i denna grupp skrev rakt av vad föreläsare sagt.

Något som jag ofta samtalar med elever om är anteckningsteknik och då brukar jag visa på Cornellsystemet. Enligt Cornellsystemet delas pappret in i två delar med följande rubrikerna: Nyckelord och anteckningar. Under rubriken nyckelord skrivs viktiga begrepp, namn, årtal etc. och under rubriken anteckningar skrivs det viktiga från genomgången, artikeln eller boken. Längst ner på sidan finns utrymme för att skriva en kort sammanfattning. Vad var det viktigaste budskapet? Det är en konst att kunna sammanfatta kort och koncist.

På min skola finns mallen upphäng i alla klassrum så att eleverna enkelt kan hämta en när de behöver. Mallen kan användas såväl under en föreläsning som när eleverna ska hitta information för ett arbete. Utmaningen är dock att få eleverna att hämta och använda mallen. Så just nu lyfter jag mallen med de flesta elever som jag träffar för att prata studieteknik.

I den svenska skolan är det vanligt att elever har en egen dator och användningen av digitala läromedel är hög. Digitala läromedel har fördelar som tex att det blir enkelt för elever som är i behov av talsyntes att få tillgång till detta. Samtidigt så ber många av de elever som jag möter om att få en fysisk bok som komplement, eftersom de ibland upplever att det är svårt att få samma överblick i en digital bok. Efter att läst Anders bok väcks många tankar och funderingar kring digitaliseringen i skolan. Det finns många fördelar såklart, men konsekvenserna och riskerna behöver vi också lyfta. Jag tror på en kombination, att datorn är ett av många verktyg som vi behöver arbeta med. Att lära våra elever att anteckna med penna och papper är minst lika viktigt.

/Diana, Specialpedagog på gymnasiet