Betygsättningstid – Hur bör vi tänka när vi möter elever som riskerar att inte få ett godkänt betyg? Och när kan vi tillämpa undantagsbestämmelsen?

Nu är läsåret 18/19 snart slut och många lärare sitter och gör sina slutliga bedömningar och sätter betyg. I slutet av höstterminen kom Skolverket ut med nya allmänna råd när det gäller betyg och betygssättning och nu ska betyg sättas i enlighet med dessa. Jag har i ett tidigare inlägg skrivit om de allmänna råden, länk till inlägget hittar du i slutet av detta inlägg.

Samtidigt som alla lärare sitter och går igenom sitt underlag, sliter många elever med en massa restuppgifter och kompletteringar – nu ska allt som missats under året fixas. När det gäller restuppgifter finns det en stor risk att en del elever får så mycket att göra, att ryggsäcken blir för tung, att det får konsekvensen att ingenting blir gjort. Jag tycker att det är viktigt att undersöka vad det är eleven missat och eventuellt formulera en ny uppgift som mäter just detta. Kanske har eleven missat liknande mål i flera ämnen? Då kan tex flera lärare gå ihop och formulera en ämnesövergripande uppgift.

Sedan är det viktigt, enligt de allmänna råden, att ta hänsyn till all tillgänglig information, även det som eleven visat vid mer informella bedömningssituationer. Vet vi att eleven kan så ska vi ta med det i betygsättningen. “Med all tillgänglig information menas allt kunnande eleverna har visat i olika situationer och som är giltigt i förhållande till kunskapskraven vid tiden för betygssättningen. Det kan vara både sådant som har dokumenterats och sådant som inte har dokumenterats. Sådant kunnande som eleven kanske har visat vid mer informella bedömningssituationer och som läraren minns, men inte har dokumenterat, behöver också ingå i underlaget för betygssättningen.”

När det gäller undantagsbestämmelsen, den sk PYS paragrafen, så upplever jag att det är ganska otydligt vad det är som gäller och mycket av tolkningen läggs på den enskilda läraren.

Undantagsbestämmelsen innebär följande:

• Om det finns särskilda skäl kan läraren bortse från enstaka delar av kunskapskravet.
• Särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav.
• Undantagsbestämmelsen gäller enstaka delar i ett kunskapskrav – ett kunskapskrav är hela den text som beskriver de kunskapskvaliteter som eleven ska ha nått för respektive betyg E, C och A i en kurs. Detta innebär att det är en mycket lite som vi kan pysa.
• Undantagsbestämmelsen får inte användas istället för anpassad undervisning eller särskilt stöd.
• Undantagsbestämmelsen får användas i alla betygssteg.
• På gymnasiet får undantagsbestämmelsen inte användas på de kunskapskrav som handlar om säkerhet och de kunskapskrav som hänvisar till lagar, förordningar eller föreskrifter från myndigheter.
• Undantagsbestämmelsen får inte användas på gymnasiearbetet, vilket beror på att gymnasiearbetet inte har några kunskapskrav utan bedöms genom examensmålen.
• Det är läraren som avgör när undantagsbestämmelsen ska användas.

Jag hade önskat att skolverket blivit tydligare när det gäller undantagsbestämmelsen.

Här kommer ett exempel på vad enstaka delar skulle kunna vara: I Svenska 1 skulle en liten del av kunskapskravet kunna vara att genomföra muntlig framställning inför en grupp. För en elev med en funktionsnedsättning och som inte klarar av att tala inför en grupp tänker jag att en pysning skulle kunna vara att eleven genomför den muntliga redovisningen för sin lärarna och för en kompis och inte för en grupp.

/Diana, Specialpedagog på gymnasiet

Länk till mitt inlägg om de nya allmänna råden om betyg och betygsättning hittar du här.

Vill du få mer information om undantagsbestämmelsen hittar du en film från skolverket här.