För drygt en vecka sedan kom CSN med nyheten att de startat en ny kampanj för att minska skolket bland gymnasieelever. Enligt CSN så fick nästan 28 000 gymnasieelever sitt studiebidrag indraget förra läsåret på grund av skolk. På tio år är det mer än en fördubbling. För att minska skolket har CSN tillsammans med Kronofogdemyndigheten, Försäkringskassan och Skolverket skapat informationskampanjen “Palla skolan”.
I mitt arbete som specialpedagog på gymnasiet möter jag elever som har så hög frånvaro att det påverkar deras måluppfyllelse. CSN har regler för hur hög frånvaro en elev kan ha innan eleven blir av med sitt studiemedel. Elever med hög frånvaro får en varning om att studiemedlet kommer att dras om inte närvaron blir bättre. Hotet om indraget studiemedel kan få en del elever att hålla sig under gränsen, men det kommer inte tillrätta med vilka orsakerna till frånvaro egentligen är. För att minska frånvaron är det närvarofrämjande arbetet centralt. Jag har i ett tidigare inlägg lyft vikten av att främja närvaro i syfte att minska andelen elever med problematisk skolfrånvaro.
När en elev börjar få hög frånvaro är det viktigt att tidigt uppmärksamma detta och det gäller såväl giltig som ogiltig frånvaro. All frånvaro räknas, every day counts och det är viktigt att tidigt finna orsakerna till en elevs frånvaro. När vi ser att en elev börjar frånvaro är det viktigt att analyser och försöka hitta mönster i en elevs frånvaro. Är det samma veckodagar? Särskilda lektioner? Tidpunkt på dagen? Efter helg eller lov? Strötimmar eller heldagar?
På min skola är mentorn som har ett första samtal kring frånvaron med eleven. Till stöd för detta samtal kan mentorn använda sig av ett enkelt formulär där eleven får göra en självskattning, utifrån olika påstående som rör frånvaro, exempel på hur det ser ut kan du se på bilden nedan:
Ytterligare exempel på påstående är: ”Jag upplever att jag får det stöd jag behöver i skolarbetet”, ”Jag upplever att klasskamrater och personal behandlar mig bra”, ”Jag undviker obehagliga pedagogiska situationer (muntliga redovisningar, prov, grupparbeten etc)” och ”Datorspel upptar en stor de av min tid” osv.
Om närvaron inte blir bättre kallar vi till ett nytt möte och vid det mötet deltar någon från elevhälsan. Syftet med mötet är att göra en frånvaroutredning och en skolplanering dvs. göra en plan för skolarbetet och bestämma lämpliga åtgärder. Efter ca en månad utvärderas åtgärderna och har inte närvaron blivit bättre görs en fördjupad frånvaroutredning.
Det är viktigt att se skillnader i orsaker till varför en elev har frånvaro, beror det till exempel på olika svårigheter eller beror det på att eleven prioriterar att jobba och därför missar lektioner?
För att minska frånvaron är det viktigt att främja närvaro, att göra det meningsfullt att delta i skolans verksamhet. Hotet om indraget studiemedel kan ha effekt på en del elever, men parallellt behöver vi analysera orsakerna till varför en elev inte är i skolan och lägga krut på att arbeta närvarofrämjande.
/Diana, Specialpedagog på gymnasiet
3 reaktioner till “Att tidigt uppmärksamma och analysera elevers frånvaro”