Öka självständigheten genom att regelbundet utvärdera och uppdatera extra anpassningar

Stöd i form av extra anpassningar syftar till att göra undervisningen mer tillgänglig och sker mestadels inom den ordinarie undervisningen. Om en elev riskerar att inte nå målen “ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen”.

Att börja gymnasiet är att ta ett kliv närmre vuxenvärlden. Oavsett om eleven vill studera vidare eller ta steget in i arbetslivet behöver vi inom gymnasieskolan förbereda eleven för att gradvis kunna hantera sitt stöd allt mer självständigt. Det kan vi göra genom att bygga goda stödstrukturer kring eleverna som vi allt eftersom eleverna lär sig olika strategier kan montera ner. Gymnasieskolans uppdrag (enligt läroplanen) är att arbeta för att “alla elever ska få utveckla sin förmåga att ta initiativ och ansvar och att arbeta både självständigt och tillsammans med andra.” För att lyckas med det är det viktigt att eleverna har en välfylld verktygslåda av olika strategier. Det är här som utvärderingen och uppdateringen av extra anpassningar blir viktig, eftersom vi behöver säkerställer att det sker en progression när det gäller stödinsatser. De extra anpassningarna som en gång tagits fram, bör inte vara statiska, utan behöver förändras i takt med att eleven utvecklas.

Går eleven ett studieförberedande program är målet att eleven blir väl förberedd för fortsatta studier. Vi behöver därför hjälpa eleven att hitta strategier för att bli självständiga i sitt lärande. När eleven börjar på högskolan förväntas eleven kunna hantera sitt stöd självständigt och på egen hand. Vill du läsa mer om vilket stöd som finns för studenter vid högskolan så kan du göra det här.

Att låta en elev göra alla uppgifter muntligt är som att skjuta eleven i foten, eftersom eleven i årskurs 3 behöver skriva ett gymnasiearbete som ska visa att eleven är redo för fortsatta studier. Det är självklart viktigt att låta elever med exempelvis dyslexi få möjlighet att visa sina kunskaper på annat sätt och det är viktigt att låta elever komplettera muntligt. Det är också viktigt att träna elever i hur de kan använda olika hjälpmedel för att kunna producera en text. Detta kan vi tex göra genom skrivstöd, där eleverna får hjälp med tex “börjor” och sambandsord. Nedan kan du se ett exempel hur ett skrivstöd kan se ut.

Det finns också olika verktyg för att kunna tala in sin text, exempelvis genom röstinmatning i google dokument eller Voice Notepad. Desto säkrare eleverna blir på olika verktyg, desto mer kan vi utmana eleverna i sitt lärande, men det utan lämna eleverna ensam i sitt lärare (här är formativ feedback under processen tex viktigt). Vi behöver också träna eleverna i hur de hanterar olika hjälpmedel som exempelvis uppläsning av text och stavningsverktyg.

Att exempelvis låta en elev, som har utmaningar i att arbeta i grupp, undvika att delta i grupparbeten är också problematiskt. Ibland (om det är elevens önskan och att vi ser att det skulle kunna vara bra) kan det vara motiverat, men eleven behöver också hitta strategier. För att lyckas med grupparbeten har du som lärare en viktig roll. Som lärare behöver vi vara tydliga i vad som ska göras, hur det ska göras och när det ska göras. En bra grundstruktur är att utgå från tydliggörande pedagogik. Nedan kan du se en mall som som är tänkt som en struktur vid planering enligt tydliggörande pedagogik.

Ett annat tips är att ge eleverna olika roller så att det blir tydligt vilka förväntningar som finns på varje enskild elev (otydlighet kan göra att elever som har utmaningar i det sociala samspelet kan utsättas för ett stort stresspåslag). En bra sida för inspiration när det gäller elevaktiva arbetssätt är kooperativt lärande och här kan du läsa mer om hur vi kan arbeta med olika roller.

På gymnasiet ställs det höga krav på förmåga att analysera och dra egna slutsatser, för elever med nedsatta exekutiva förmågor kan det vara svårt. Elever inom tex autismspektrumtillstånd kan möta stora utmaningar när det kommer till kravet att kunna se samband. Genom goda stödstrukturer kan elever utveckla sin analytiska förmåga. Jag skrev nyligen ett inlägg hur vi kan tänka progression när det gäller att utveckla elevers analytiska förmåga, inlägget hittar du här: Tre steg mot ökad analytisk förmåga.

Vi behöver arbeta för att eleverna får strategier och verktyg, med målet är att de blir allt mer självständig och då behöver arbetet med extra anpassningar var en del i det.

2/9 2021 kommer jag tillsammans med Elevhälsan.se arrangera ett webbinarium som handlar om stödjande strukturer för ökad delaktighet. Fokus under webbinaret kommer vara hur vi kan arbeta med gruppen för att såväl ge ledning som stimulans. Deltar du i webbinariet ingår också ett paket med tillgängliga mallar. Om du vill läsa mer om innehållet och vill ladda ner min checklista för ökad delaktighet så kan du göra det här: Elevhälsan.se – webbinarium med Diana Storvik

Om du är intresserad av mitt material så finns det tillgängligt här: Mitt material

Ha det fint,

/Diana, Specialpedagog på gymnasiet

…………………………………………………………

För att få direkta uppdateringar gilla 👍Facebook-sidan: Specialpedagog på gymnasiet https://www.facebook.com/Specialpedagogpagymnasiet/

Instagram: specialpedagog_pa_gymnasiet och pedagogiskt_material (gå gärna in och följ ) 😀

Tips:

Jag har startat en facebookgrupp som heter Specialpedagog på gymnasiet. Gruppen vänder sig till specialpedagoger och lärare som är verksamma på gymnasiet, vuxenutbildningen och grundskolans senare år.Jag har även startat en facebookgrupp som heter Vi specialpedagoger och speciallärare – Grupp för kollegialt lärande. Gruppen vänder sig till specialpedagoger och speciallärare.

En reaktion till “Öka självständigheten genom att regelbundet utvärdera och uppdatera extra anpassningar

Kommentera