Att anpassa undervisningen – Är det detsamma som att göra allt enklare?

Inte nödvändigtvis. Givetvis kan det ibland finnas ett behov av att förenkla. Men många gånger uppstår inte svårigheter på grund av själva uppgiften, utan svårigheter uppstår om instruktioner inte är tillräckligt tydliga, om kravbilden är luddig och om stödstrukturer saknas.

Enligt Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen kan vi genom stöd och stöttning utmana eleverna att klara allt svårare uppgifter. Det eleverna lär sig genom stöttning kan de sedan klara själva i framtiden: Att vi utmana eleverna, utan att lämna dem själva i sitt lärande. Genom en hög kognitiv utmaning tillsammans med stöttning nås lärande. Utan stöttning finns risk för frustration. Låg kognitiv utmaning kan däremot resultera i att eleverna hamnar i trygghetszonen eller uttråkningszonen.

Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen

Cirkelmodellen, som bygger på Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen, innebär att vi tränar eleverna till att kunna själva. Cirkelmodellen är en bra stödstruktur där vi genom stöd och stöttning utmanar eleverna att klara allt svårare uppgifter. Cirkelmodellen delar in undervisningen i fyra olika faser enligt följande:

Fas 1: Handlar om att bygga upp kunskaper kring ämnesområdet och att lyfta centrala begrepp etc.

Fas 2: Här får eleverna studera texter i genre och titta på exempel .

Fas 3: Här skriver eleverna en text gemensamt i tex grupp.

Fas 4: Slutligen så är eleverna väl rustade för att skriva individuellt.

Cirkelmodellen ger eleverna en stödstruktur för sitt lärande.

I flera av mina blogginlägg har jag lyft olika stödstrukturer i form av analys-, skriv- och planeringsmallar. Detta är stödstrukturer som gynnar elevers lärande och som innebär att vi kan öka den kognitiva utmaningen. Att arbeta med tillgängliga mallar är något som gynnar alla elever, men som kan vara avgörande om huruvida en del elever kommer klara att nå målen.

Innan jag blev specialpedagog arbetade jag som gymnasielärare i samhällskunskap, religion, filosofi och sociologi och jag gillade att utmana mina elever. När jag tittar på mina gamla uppgifter så var de långt ifrån enkla och det trots att jag hade väldigt blandade elevgrupper med såväl elever som behövde LEDNING som de som behövde STIMULANS. Något som jag arbetade mycket med (och som jag tagit med mig in i mitt arbete som specialpedagog) var analysmallar och tydliga instruktioner i form av checklista.

Här följer ett exempel på en checklista till en ämnesintegrerad uppgift i filosofi, psykologi och svenska: Eleverna fick i uppgift att göra en filmanalys av filmen American Beauty och uppgiften vara att analysera och förklara ett livsval som någon av karaktärerna i filmen gör. Livsvalet skulle analyseras utifrån: ExistentialismenFria viljan och Psykodynamiskt perspektiv. En inte helt enkel uppgift utan olika former av stödstrukturer. Till uppgiften fick eleverna en checklista för arbetsgången som preciserade de olika momenten som såg ut enligt följande:

Check-lista som stödstruktur med de olika momenten preciserade.

Att anpassa undervisningen är inte detsamma som att göra allt enklare och det innebär inte att en elev som behöver stöd bara ska få E-uppgifter. Ibland kan det självklart vara så, att vi behöver skala av och sänka kravbilden och då kan det var aktuellt med en enklare uppgift. Jag tror att alla elever behöver få en kognitiv utmaning och detta kombinerat med bra stödstrukturer. Genom tydliggörande pedagogik och bra stödstrukturer kan vi utmana våra elever att våga ta sig an allt högre höjder.

Vill du ladda ner mina mallar som pdf så kan du göra det här:

/Diana, Specialpedagog på gymnasiet

…………………………………………………………

För att få direkta uppdateringar gilla 👍Facebook-sidan: Specialpedagog på gymnasiet https://www.facebook.com/Specialpedagogpagymnasiet/

Instagram: specialpedagog_pa_gymnasiet (gå gärna in och följ ) 😀

Tips: Jag har startat en facebookgrupp som heter Specialpedagog på gymnasiet. Gruppen vänder sig till specialpedagoger och lärare som är verksamma på gymnasiet, vuxenutbildningen och grundskolans senare år.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s