Kartläggarmöte: Att hitta pusselbitarna i det främjande och förebyggande arbetet

Jag kommer, i detta och de kommande två inläggen, att skriva om vikten av att skapa en struktur för att uppmärksamma och identifiera behov, formulera stödåtgärder och följa upp och utvärdera stödåtgärder. Genom strukturerade samtal får vi pusselbitar som vi kan använda i det främjande och förebyggande arbetet.

På den gymnasieskolan där jag arbetar träffas vi i olika sammanhang i syfte att följa våra olika klasser. Kring varje klass träffas vi, i lite olika konstellationer och forum, ca 11-12 gånger under ett läsår:

• Kartläggarmöte i syfte att följa upp den screening som vi gör på alla elever i början av årskurs 1.
• Klassavstämning som genomförs en gång i månaden för respektive klass.
• Klasskonferenser som genomförs en gång per termin för respektive klass.

I detta inlägg kommer jag att beskriva Kartläggarmötet.

I början av läsåret för årskurs 1, genomför vi den digitala screeningen Kartläggaren i svenska, engelska och matematik. När man genomför screening på gruppnivå är det viktigt att analysera och följa upp resultaten. När testen är genomförda kallar jag ämnesläraren i svenska, engelska och matematik, mentorer och programrektor till ett analysmöte för respektive grupp. Syftet med mötet är att dels analysera resultaten på gruppnivå, men också att identifiera elever som fått lågt resultat. Vi har avsatt en timme för varje grupp.

Vi börjar med att titta på gruppen:

• Vilka frisk/ framgångsfaktor kan vi se? Vilka är gruppens styrkor? Hur kan vi använda dessa styrkor i undervisningen?
• Vilka riskfaktorer/ utmaningar kan vi se i gruppen? Vad behöver vi lägga extra fokus på?
• Hur ser resultatet ut i de olika ämnena? Vilka tendenser kan vi se? Hur ser spridningen ut? Vad behöver vi arbeta med på gruppnivå? Hur kan vi differentiera undervisningen?

Efter att vi tittat på gruppen så identifierar vi elever som hamnat lågt och funderar kring hur vi ska gå vidare. Ett första steg blir att prata med elev och vårdnadshavare för att titta på resultatet och låta dem berätta om tidigare skolgång. Kanske behöver eleven någon form av stöd, tex extra anpassningar. Kanske behöver vi utreda vidare, tex göra en läs- och skrivutredning. Vill du läsa mer om arbetet med läs- och skrivutredning så kan du gör det i följande inlägg: En enkel läs- och skrivutredning – som en del av den pedagogiska utredningen

Att få en snabb första bild av våra elever och våra klasser ger oss värdefulla verktyg i vårt fortsatta arbete. Genom tidiga insatser är det möjligt att arbeta förebyggande och främjande. Förebyggande genom snabba insatser och främjande genom att vi lyfter blicken och tittar på gruppen och funderar kring hur vi kan lägga upp vår undervisning. Hur vi kan differentiera undervisningen och därigenom tillgodose elevers olika behov är ett ständigt pågående samtal. Under förra läsåret arbetade vi kollegialt med Helena Wallbergs bok “Lektionsdesign – en handbok” och det märks mycket i samtalen i olika möten. Vill du läsa mer om det arbetet så kan du göra det här: Kollegialt lärande – Ett samarbete mellan specialpedagog och förstelärare

Kartläggarmötet är först gången vi samlas flera lärare kring en ny klass och nästa möte av liknande slag blir klasskonferensen då samtliga undervisande lärare möts.

I nästa inlägg kommer jag att skriva om klassavstämningar, om hur vi där uppmärksammar och identifierar behov samt följer upp och utvärder våra insatser.

Till dess, ha det fint!

/Diana, Specialpedagog på gymnasiet

…………………………………………………………

För att få direkta uppdateringar gilla 👍Facebook-sidan: Specialpedagog på gymnasiet https://www.facebook.com/Specialpedagogpagymnasiet/

Instagram: specialpedagog_pa_gymnasiet (gå gärna in och följ ) 😀

Tips: Jag har startat en facebookgrupp som heter Specialpedagog på gymnasiet. Gruppen vänder sig till specialpedagoger och lärare som är verksamma på gymnasiet, vuxenutbildningen och grundskolans senare år.