Kamratrespons: En nyckel till ökat lärande

I detta blogginlägg kommer jag att lyfta varför det är bra att arbeta med kamratrespons, och hur elever kan bli varandras läranderesurser.

Kamratrespons är en metod där elever ger och tar emot feedback från varandra. Både den som ger och den som tar emot respons utvecklas – det leder det till dubbelt lärande. Kamratrespons ger snabb återkoppling, fler perspektiv och hjälper eleverna att utveckla sin förmåga till självbedömning. Det är också en viktig del i arbetet med studiestrategier.

Genom att se exempel på hur uppgifter kan lösas på olika sätt, vilka olika studiestrategier som kan användas, får eleverna bättre förståelse och kan se olika kvaliteter i arbeten. Om kamratrespons används rätt kan studieresultaten förbättras och eleverna blir varandras läranderesurser. För att nå dit så behöver de få mycket träning, och vi behöver vara uthålliga och inte ge upp om det inte riktigt ger det resultat som vi först hoppats. Det kanske inte går som vi tänkt första, andra eller tredje gången, men om vi ger eleverna rikligt av tillfälle att träna kommer de att utvecklas. När vi arbetar med kamratrespons behöver vi tänka progression och stegvis öka elevernas egna ansvar. Det gör vi genom att bygga goda stödstrukturer, som vi allt efter att eleverna utvecklas, kan montera ner.

Här kommer fyra tips:

  1. Börja med anonym arbeten för att avdramatisera

Det är bra att låta eleverna träna på att ge respons på anonyma arbeten. Det skapar ett bättre utgångsläge för att arbeta med kamratrespons i klassrummet. Det kan exempelvis handlar om att eleverna i grupper tillsammans läser ett arbete och får fundera kring arbetets styrkor respektive utvecklingsområden:

– Styrkor: Det här är bra…

– Utvecklingsområden: Det här kan utvecklas…

2. Lägg fokus på att lyfta styrkor

Att lyfta det som är positivt och att träna eleverna att hjälpa varandra att utvecklas är viktigt. I det arbetet är det viktigt med en tydlig stödstruktur. Modellen “Två stjärnor och en önskning” används ofta för att ge respons och syftar till att ge två positiva kommentarer och ett förbättringsförslag. Det hjälper eleverna att ge bra och konstruktiv respons, och är särskilt användbart när eleverna inte är vana vid kamratrespons.

”Två stjärnor och en önskning” är en modell som kan används vid kamratrespons.

Efter att eleverna tränat på att ge två positiva kommentarer och ett förbättringsförslag, skulle vi kunna utmana eleverna att ta nästa steg och då skulle vi kunna bygga responsen utifrån följande struktur:

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är Skarmavbild-2023-11-11-kl.-12.36.52.png
En stödstruktur vid kamratrespons från boken Studiestrategier i högstadiet

3. Ge eleverna stödstrukturer, exempelvis genom “börjor”

Börjorna är bra att ge eleverna inledningsvis för att hjälpa eleverna i hur de kan formulerar sig. Börjorna skulle kunna se ut enligt följande:

– Jag gillade din inledning eftersom…

– Jag undrar om du…

– Här skulle du kunna utveckla/tydliggöra…

4. Använd kamratrespons tillsammans med cirkelmodellen

Cirkelmodellen innebär att undervisningen delas in fyra faser. I den första fasen handlar det om att bygga kunskap om ämnet, genom att undersöka elevernas förförståelse och bekanta dem med centrala begrepp och ämnesord. I den andra fasen studerar eleverna texter och exempel för att fördjupa sig i ämnet. I den tredje fasen arbetar lärare och elever tillsammans och använder de kunskaper de har tillägnat sig. I den fjärde fasen är syftet att eleverna ska vara väl förberedda för att arbeta självständigt och lösa arbetsuppgifter individuellt. När vi använder oss av cirkelmodellen, har eleverna i tidigare faser arbetat tillsammans och då faller det sig naturligt att fortsätta att samarbeta. När eleverna har skrivit sitt första utkast på en text kan den sedan bearbetas genom kamratrespons.

När vi arbetar utifrån cirkelmodellen är det bra att lägga in kamratrespons i fas fyra.

I boken Studiestrategier i högstadiet finns ett kapitel som handlar om hur eleverna blir varandras läranderesurser genom ett systematiskt arbete med kamratrespons. I kapitlet finns flera olika övningar, som ger dig möjlighet att arbeta med progression – till alla övningar finns steg-för-steg-instruktioner för att det ska vara lätt att komma igång. Övningarna är lätta att justera, ändra och fungera oavsett ämne.

Exempel på hur övningarna är uppbyggda i boken Studiestrategier i högstadiet. Steg-för-steg-instruktioner i syfte att underlätta arbetet.

Ha det fint,

Diana, specialpedagog på gymnasiet

.

Är du intresserad av att boka mig som föreläsare? Här kan du läsa mer vad jag kan erbjuda: Föreläsning och workshop

Om du är intresserad av mitt material så finns det tillgängligt här: Webbutik

Här kan du läsa mer om mina böcker kring studiestrategier:

Studiestrategier i högstadiet

Studiestrategier i gymnasiet

…………………………………………………………

Blogg: https://specialpedagogpagymnasiet.blog/

Hemsida: https://www.studiestrategier.se/

Instagram: specialpedagog_pa_gymnasiet & studie.strategier

För att få direkta uppdateringar gilla Facebook-sidan: Specialpedagog på gymnasiet https://www.facebook.com/Specialpedagogpagymnasiet/

Tips: Jag har startat en facebookgrupp som heter Specialpedagog på gymnasiet. Gruppen vänder sig till specialpedagoger och lärare som är verksamma på gymnasiet, vuxenutbildningen och grundskolans senare år. Jag har även startat en facebookgrupp som heter Vi specialpedagoger och speciallärare – Grupp för kollegialt lärande. Gruppen vänder sig till specialpedagoger och speciallärare.

Lämna ett svar