Så här sista dagarna innan terminsstart är det dags att blicka framåt. Vad vill vi? Vart ska vi? Och vad behöver vi göra för att nå dit? Inför en ny termin är det viktigt att reflektera kring undervisningen, och eventuellt revidera planeringen:
- Hur går det för eleverna i mitt ämne, eller kurs?
- Hur svarar de på undervisningen?
- Behöver jag justera mitt upplägg?
När vi planerar vår undervisning behöver vi planera utifrån de olika behov som finns i undervisningsgruppen. Jag har i tidigare inlägg skrivit om hur vi kan tänka kring planeringsarbetet, bland annat här:
- Så kan du minska behovet av extra anpassningar
- Tid att reflektera över sin undervisning
- Arbetsförlagt lärande – med fokus på lärandet
Med det sagt – här kommer en nyhet för i år!
Ni ska nu få stifta bekantskap med Tina Trollefur, som också är specialpedagog på gymnasiet, och som kommer dyka upp i lite olika sammanhang tillsammans med mig. Bland annat här på bloggen för att gästblogga. Första inlägget kommer redan nästa vecka – så håll utsikt.
Tina och jag håller också på att planera ett gemensamt webbinarium, som handlar om hur vi kan nå skolframgång för elever med autism och adhd, som vi kommer att ha tillsammans med elevhälsan.se den 8/2 2024. Låter det intressant så kan ni läsa mer här: Skolframgång för elever med autism och adhd.
Några frågor till Tina:
Tina, du arbetar ju också som specialpedagog på gymnasiet. Kan du berätta lite om din bakgrund?
Jag blev färdig gymnasielärare 2005. Första året jobbade jag på universitetet i Zagreb men sedan dess har jag varit på gymnasiet, även om jag har jobbat parallellt med vuxenutbildning i perioder. När jag blev färdig lärare i svenska och svenska som andraspråk så brann jag för ämnet. Böcker, skrivande, retorik, grammatik; allt som hade med svenskan att göra var det roligaste jag visste. Sedan upptäckte jag snabbt att detta med människor, framför allt ungdomarna i gymnasiet, deras tankar och inlärning; det var ju ännu roligare! Att förstå mina elever och vad som motiverar dem har alltid lockat mig. Jag fick i stigande grad även ett intresse för skolan som organisation, för lärarens betydelse för varje elev och hur klimatet i ett kollegie påverkar elevernas skolframgång och mående. 2015 började jag läsa till specialpedagog för att öka min kompetens som lärare, men redan efter första terminen på programmet insåg jag att det var specialpedagogik jag skulle jobba med. Det var ju dessa frågor som alltid hade intresserat mig. Sedan 2016 har jag jobbat som specialpedagog och jag trivs så bra med det.
Vad är det bästa med att arbeta som specialpedagog?
Att få ha en positiv påverkan på människors liv och mående är ju en fantastisk känsla. Jag känner att jag faktiskt gör skillnad på riktigt. Jag gillar också att varje dag bjuder på nya situationer och att få arbeta i den kreativa miljö som skolan ger.
Vad är det mest utmanande med att arbeta som specialpedagog?
På gymnasiet är det ofta en tidsaspekt som kan stressa, i och med att kurser är slut på en utsatt tid. Att hitta ett framgångsrikt arbetssätt för och med en elev kan ofta ta längre tid än en kurs pågår och det kan vara utmanande. Jag vill också nämna den psykiska ohälsan, som är ett mycket större problem än att det kan lösas endast i skolmiljön, men som påverkar så många elevers studieresultat.
Vilka är dina tre bästa tips för att öka tillgängligheten för elever med NPF?
Mitt spontana svar, som kommer innan jag hinner tänka, är KASAM – eleven behöver känna sammanhang. Begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet; allt kretsar kring det. Men om jag ska bryta ner det till mer konkreta mål:
- Skapa en god relation med eleverna där du tar dig tid att lära känna dem och vad de behöver. Då blir det lättare att individualisera det kollektiva.
- Jobba med tydliggörandet av uppgifter och moment. Rama in uppgift, syfte, tid, gärna lektion för lektion. Många elever behöver kunna checka av delmål för att ha koll på läget, de har inte en automatiserad arbetsprocess.
- Ge lärarna tid att samtala kring elever och klasser, för att hitta framgångsfaktorer och lösningar tillsammans. Här behövs en kollegial kunskap om utmaningar som elever som har autism och/eller adhd lever med, så att vi kan jobba kompensatoriskt kring det, men även en stor flexibilitet och kreativitet. Våga tänka nytt och lyssna på vad eleven säger om sig själv.
Något ämne eller fråga som du brinner extra mycket för?
Några saker jag tycker är extra intressanta är NPF, främst autismspektrumet och adhd, motivation och särskild begåvning.
Tack Tina för dina tankar!
Är du intresserad av att läsa mer från Tina så dyker hon upp nästa vecka igen. Själv startar jag vårterminen med några föreläsningar och workshops kring studiestrategier såväl i grundskolan som i gymnasiet. Ser mycket fram emot att möta alla lärare på de olika skolorna.
Önskar er alla en fin start på vårterminen 2024!
/Diana, specialpedagog på gymnasiet
.
.
Är du intresserad av att boka mig som föreläsare? Här kan du läsa mer vad jag kan erbjuda: Föreläsning och workshop
Om du är intresserad av mitt material så finns det tillgängligt här: Webbutik
Här kan du läsa mer om mina böcker kring studiestrategier:
…………………………………………………………
Blogg: https://specialpedagogpagymnasiet.blog/
Hemsida: https://www.studiestrategier.se/
Instagram: specialpedagog_pa_gymnasiet & studie.strategier
För att få direkta uppdateringar gilla Facebook-sidan: Specialpedagog på gymnasiet https://www.facebook.com/Specialpedagogpagymnasiet/
Tips: Jag har startat en facebookgrupp som heter Specialpedagog på gymnasiet. Gruppen vänder sig till specialpedagoger och lärare som är verksamma på gymnasiet, vuxenutbildningen och grundskolans senare år. Jag har även startat en facebookgrupp som heter Vi specialpedagoger och speciallärare – Grupp för kollegialt lärande. Gruppen vänder sig till specialpedagoger och speciallärare.
